Vilhelminas första kyrka

posted in: Information | 0
Vilhelmina första kyrka. Foto: Hembygdsmuseet
Vilhelmina första kyrka. Foto: Hembygdsmuseet

Strax intill nuvarande kommunalhus finns ett blått staket. Om du öppnar grinden och går innanför staketet ser du att där ligger några stockar utlagda. Stockarna markerar platsen och formen för Vilhelminas första kyrka. Det var nybyggare och samer i Volgsjötrakten som hade tröttnat på att frakta sina avlidna hela den långa vägen till Åsele för att kunna begrava de döda i vigd jord. Därför hade man sett ut en plats alldeles intill Volgsjön där man tyckte det var lämpligt att anlägga en kyrkogård och bygga en kapellkyrka. Problemet var bara att här hade Daniel Danielsson från Torvsjö börjat upparbeta ett nybygge. Mot en viss kontant ersättning och löftet om ett nytt ställe i Torvsele, gick Daniel med på att lämna sin gård vid Volgsjön för att ge plats åt den nya kyrkan.

Det var sommaren 1783 som man började timra de första stockvarven men eftersom antalet nybyggare i Volgsjötrakten var få blev det inte många dagsverken gjorda per år. Det skulle dröja 11 år innan kyrkan kunde tas i bruk, närmare bestämt sommaren 1794. Det finns tyvärr inga bilder som visar hur den såg ut. Däremot finns den omnämnd i gamla källor där den då beskrivs som en rödmålad korskyrka med en närliggande klockstapel. Beträffande interiören lär den ha varit mycket spartansk. Den småländske läkaren Jon Engström berättar i en reseskildring från 1834 att från början fanns inga bänkar i kyrkan utan ”der fingo klabbar och plankor göra tjenst.” Dessutom berättar han att man till predikstol slagit ihop några brädor ”likasom en tobakskista och fästat vid väggen.”

I december 1831 skriver dåvarande kyrkoherde Per Olof Grönlund att kyrkan invändigt är ”Hvitlimmad blott i den östra korsafdelningen. Predikstolen, altaret och alterskanket och oljefärgad med blå färg och något rödt på åtskilliga ställen. Inga andra målningar, icke heller några bildhuggeriarbeten finnas”.

Utanför kyrkan låg kyrkogården. I dag ser man små försänkningar i marken där en del av våra nybyggare och samer blivit begravda. I dag finns endast ett gravkors kvar på kyrkogården. Det är ett litet järnkors på vilket det står ”Här vilar Katarina Augusta Wilhelmina Sundelin.” Det var en prästdotter som bara blev 1 dag gammal. Hon avled den 21 december 1836.

Källa: Tjocka släkten 2010:1