Att gå i skolan för dryga 100 år sedan

“I dag börjar de flesta barn i skolan när de är sju år gamla, precis som i början av förra seklet. Första och andra klass gick man i småskolan, men från tredje klass hette det folkskola. Efter sjätte klass var folkskolan slut. Då var barnen 13 år gamla. Det fanns en fortsättnings-skola som var sex veckor lång, men efter den slutade de allra flesta barn i skolan för gott. Då var de vuxna nog att börja arbeta! – – –

Barn som bodde långt från skolan kunde få gå kanske en timme och mer innan de kom fram. Tänk hur det var på vintern: mörkt att gå genom skogen, man fick snö i skorna. Kläderna blev våta och frös till is. Då var det skönt att komma in i den varma skolsalen. Några av pojkarna som bodde nära skolan hade till uppgift att komma tidigare till skolan. De fick bära in ved och elda i kaminen, runt den kunde barnen hänga upp sina våta sockor på tork. – – –

Det fanns inte elektriskt ljus, utan man läste och skrev i ljuset från fönstren och från en fotogenlampa som stod på katedern. Det kunde vara ganska mörkt för den som satt långt bort. På väggarna hängde planscher med bilder på sådant som man läste om i skolan. – – –

Man måste själv köpa sina böcker och annat man kunde behöva i skolan. För att det inte skulle bli så dyrt för föräldrarna var det vanligt att syskon ärvde skolböcker av varandra. På rasterna lekte barnen lekar som ”Bro bro breja”, ”Sista paret ut” eller ”Katt och råtta”. På frukostrasten åt de matsäck, som de haft med sig hemifrån. – – –

Barn som hade rika föräldrar med stora och fina gårdar hade mycket mer och bättre matsäck än de barn som var fattiga. Kanske hade de rika barnen smörgåsar med stekt fläsk eller korv och mjölk i en flaska. Barn som inte var så rika kunde få nöja sig med några kalla kokta potatisar eller en hård brödkant. – – –

På sommaren gick barnen barfota för att inte slita så mycket på skorna. När det var kallt hade de kängor, ibland med klackjärn för att de skulle hålla längre. Både pojkar och flickor hade långa strumpor av ylle som nog kunde klia ganska mycket. – – –

Eleverna fick inte säga du till sin lärare, istället sa de fröken eller skolläraren. Om man inte kunde läxan kunde det hända att man fick stå i skamvrån. I värsta fall kunde man få smäll på fingrarna eller stjärten. Om man varit slarvig eller olydig i skolan var det vanligt att man fick en lapp med sig hem till föräldrarna, där läraren talade om vad man gjort. – – –

Skoldagen brukade börja med upprop och psalmsång och kanske en kort renlighetsinspektion.” Källa: Skansen – en skoldag 1906